Igår checkade vi ut från hotellet som Victor bott på de senaste tre veckorna och jag i 11 dagar. Känns vemodigt, inatt sov vi på ett hotell närmre flygplatsen. Sista dagen har vi strosat runt i Tokyo, ätit sushi igen, jagat Pokémon och shoppat lite. Idag, onsdag, reser vi tillbaka i tiden och åker hem 🙂 ska bli skönt trots allt, men jag gör gärna om den här resan 🙂


Författare: Jenny (Sida 272 av 381)
Idag var vi hela dagen i Tokyo. Vi åkte till Yoyogi-parken, Akihabara (anime-staden) och Ginza (fina shopping-distriktet). Jag har shoppat endel och Victor har fångat lite Pokémon. Imorgon byter vi till ett hotell som ligger närmre flygplatsen och på onsdag åker vi hem 🙁 det kommer att bli skönt att komma hem men jag kommer att sakna tiden här med Victor, vi har haft det så mysigt tillsammans.
Vi hittade ett gäng spelaffärer, bland annat en som hette Yellow Submarine (se bild nedan). En nöjd Victor lyckades också fånga den legendariske pokemonen Lugia. 



Ikväll åkte vi in till Asakusa där Sumidagawa festivalen höll till. Jag vet inte vad festivalen handlar om men den sista lördagen i juli varje år hålls denna festival och ett enormt fyrverkeri tänds under drygt en timme.
Självklart vräkte regnet ner just ikväll och föreställ er typ en miljard japaner med paraply som vill stå på samma ställe, lägg till några tusen poliser som har stängt av varenda gata och står och skriker och försöker hänvisa bort folk från där man vill vara…. vi skymtade fyrverkerierna men hörde dom desto mer, ni anar inte vad det dånade av alla smällare… o helikoptrar som snurrade runt runt ovanför. Vi ställde oss inte i masskön (som vi tror var en kö där de slussade igenom folk på/till ”bron” som är själva utsiktsplatsen) utan vände om och gick hem. Mina skor var som en bassäng inuti och jag tror att jag får bada i dom imorgon igen när turen går till Nara.
(den här bilden är en bit bort från de värsta folkmassorna)
Idag åkte vi till staden Hakone för att försöka få en skymt av berget Fuji. Tyvärr var det för molnigt så Fuji gick inte att se, men det var otroligt vackert att se hela det området, fantastisk natur. Jag tycker att alla som åker till Japan ska åka till det här området, värt varenda krona och minut.







Idag gick vi äntligen tillbaka till den veganska restaurangen…. det var jättegott och helt klart värt promenaden. Tyvärr fanns det inget kött som boken utlovade (tryckt 2009) så Victor blev utan mat, han tyckte inte det var värt risken att prova någon mat från menyn, han tog en vegansk créme brulée som var jättegod. 
Japan är ett fascinerande land där jag helt klart skulle kunna bo. Det är förbjudet att röka typ överallt (på gatan finns bara speciella rökrutor på ett fåtal ställen), man får inte slänga skräp (vilket folk inte gör, det är helt rent överallt, dom till och med dammsuger inne på tunnelbanan), folk är artiga, man visar hänsyn, på perrongerna är det markerat vart man ska stå i kö för att gå in på tåget (och folk står verkligen i kön, ingen trängs nånsin), det står noteringar på tågen om att man inte får lyssna på hög musik i hörlurarna eftersom musik kan läcka ut och störa nån annan. Jag skulle kunna rabbla upp hur mycket som helst. Man har ett helt annat tänk här i Japan och man värnar om varandra och den personliga integriteten.


Tydligen finns det en affär här i Tokyo som är nästa kult-förklarad då den bara säljer Nintendo, allt från gammalt till nytt. Affären heter Super Potato och ligger i elektronikstaden, numera även kallat anime-staden, Akiahabara. Vi åkte dit och hittade affären som låg alldeles gömd mellan andra affärer, namnet stod bara på japanska, så om det inte var för att Victor faktiskt kan läsa japanska så hade vi aldrig hittat den. Man gick in i en smal dörr mellan två andra affärer, sen gick man upp två våningar i en mycket smal trapp. Affären bestod av tre rum uppdelade på tre våningsplan. Jag förstår affärens kult-status, det var riktigt kul att se. Hade vi kollat närmre hade vi nog kunnat hitta endel godbitar.
























































Senaste kommentarer