Idag fick äntligen Linnea komma till sin slutliga vila. Vi har begravt henne. Ida tyckte det var jobbigast…. sen var det förstås lite klumpigt av oss att ha begravningen en kvart innan hon skulle åka till Andreas… det blev dubbelsorg och dubbeljobbigt för henne. Hon grät jättemycket när vi skulle skiljas, hon har enorm ångest över att vi ska vara åtskiljda i fyra veckor… det har jag med *snyft* jag saknar henne redan… och Victor och Oscar! Jag hoppas veckorna går fort nu.
Lämna ett svar