Nu sitter jag återigen i källaren med Victor och kämpar med hans läxor… åh vad jag önskar att alla barnen var mer självständiga… att de bara gjorde allt av sig själva… jag börjar vara innerligt trött på att tjata och gnata om allting. Jag skulle vilja ha tillbaka mer av min egen tid. Jag vet att den tiden kommer tillbaka och då kommer jag garanterat att sakna det här… men just nu känns det som det är lååångt kvar….
Du är jätteduktig som hjälper dem så mycket. Olivia vill alltid att jag ska hjälpa henne lika mycket som du hjälper dina, vilket jag inte gör… Kram
Fast det är väl bra att du aldrig vant henne vid att få en massa hjälp…. mina klarar sig typ inte utan mig längre…. o det är inte bra! Kram
Ja det är nog sant. Det är både gott och ont med allt. Kram