Idag har Mikael återigen jobbat livet ur sig och fått upp alla lister. Det känns som om jag inte gör nånting längre… men jag kan skryta om att jag lagat ätbar mat två dagar på raken, det hör inte till vanligheterna…. och jag har tvättat, handlat, hjälpt till med läxor mm. Så egentligen gör jag nåt, men det känns taskigt att Mikael måste vara ensam o fixa i allrummet hela tiden.