I vårat liv
Idag tog vi en långpromenad från Asakusa till Ueno-parken. Appen YR utlovade ett mörkt moln idag utan sol, oj va fel de hade! Strålande sol och 35 grader 🙁
Vi har shoppat lite, strosat runt, jagat Pokémon, ätit veganskt och haft en allmänt trevlig dag i värmen.
Idag gick vi äntligen tillbaka till den veganska restaurangen…. det var jättegott och helt klart värt promenaden. Tyvärr fanns det inget kött som boken utlovade (tryckt 2009) så Victor blev utan mat, han tyckte inte det var värt risken att prova någon mat från menyn, han tog en vegansk créme brulée som var jättegod. 
Japan är ett fascinerande land där jag helt klart skulle kunna bo. Det är förbjudet att röka typ överallt (på gatan finns bara speciella rökrutor på ett fåtal ställen), man får inte slänga skräp (vilket folk inte gör, det är helt rent överallt, dom till och med dammsuger inne på tunnelbanan), folk är artiga, man visar hänsyn, på perrongerna är det markerat vart man ska stå i kö för att gå in på tåget (och folk står verkligen i kön, ingen trängs nånsin), det står noteringar på tågen om att man inte får lyssna på hög musik i hörlurarna eftersom musik kan läcka ut och störa nån annan. Jag skulle kunna rabbla upp hur mycket som helst. Man har ett helt annat tänk här i Japan och man värnar om varandra och den personliga integriteten.
Tydligen finns det en affär här i Tokyo som är nästa kult-förklarad då den bara säljer Nintendo, allt från gammalt till nytt. Affären heter Super Potato och ligger i elektronikstaden, numera även kallat anime-staden, Akiahabara. Vi åkte dit och hittade affären som låg alldeles gömd mellan andra affärer, namnet stod bara på japanska, så om det inte var för att Victor faktiskt kan läsa japanska så hade vi aldrig hittat den. Man gick in i en smal dörr mellan två andra affärer, sen gick man upp två våningar i en mycket smal trapp. Affären bestod av tre rum uppdelade på tre våningsplan. Jag förstår affärens kult-status, det var riktigt kul att se. Hade vi kollat närmre hade vi nog kunnat hitta endel godbitar.
Igår var vi till en stor park som hör till Kejsarens palats här i Tokyo. Vi gick även till Tsukiji där världens största fiskmarknad ligger, där åt vi sushi som jag hade lovat Victor. Jag blev godkänd på min förmåga att äta med pinnar i alla fall 🙂 tydligen klarade jag det bättre än mamma 🙂
I onsdags åkte vi förbi staden Himeji på vägen hem från Hiroshima. Staden har ett vackert tempel och tydligen bra väder också. Solen stod högt på himlen och det var den varmaste dagen hittills. Victor och mamma hade sånt väder varje dag men jag tog med mig moln och trodde jag skulle slippa stekande sol… men inte i Himeji 🙂
Tokyos kända utsiktspunkt som är högre än sin föregångare, Eiffeltornet.
Igår gick vi förbi Svenska Ambassaden bara för skojs skull. En hyfsat pampig byggnad.
Idag gick utflykten till Hiroshima. Det var intressant att gå in på museet och få se några av de autentiska föremålen som bevarats efter bomben, men jag blev besviken då det var ett väldigt litet museum. Det borde ha kunnat vara större tycker jag. Vi gick även förbi den byggnad som de bevarat efter bomben. Det är svårt att föreställa sig den förstörelse som bomben förorsakade. Det var kul att se några av de riktiga papperstranorna som Sadako faktiskt gjorde.
Hiroshima i övrigt är en ganska trevlig liten stad som kryllar av restauranger och caféer. Jag tror det finns mer mat än shopping här. 
Sadako:
Efter att först ha åkt fel, till Fukushima istället för till Nikko, så kom vi tillslut rätt. En väldigt mysig liten ort med en fantastisk natur. Templen var riktigt häftiga men jag trodde jag skulle dö innan jag var uppe. Jag vet inte hur många hundra trappsteg det var till templet högst upp.
En häftig telefonkiosk.
© 2025 Jenny & Mikael
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer