I vårat liv
Just nu händer inte så mycket. Oscar, Victor och Ida kämpar med sina skolor. Jag kämpar med löpbandet och Micke kämpar med att få igång löpningen ute igen, igår fick han med sig Gustaf ut på 1,5 km men idag blev det tvärnit. Gustaf känner efter extremt mycket och har oftast nåt skäl till att banga löpningen, det är synd! Han var så himla duktig hela hösten och nu har han tappat all löpar-gnista.
Igår morse bakade jag scones. Dom blev jättegoda förutom att de blev för tunna.
Imorse sprang jag 3 km på löpbandet igen. Skönt med vilodag imorgon…. har lite träningsvärk. Men jag känner mig duktig, hoppas jag orkar fortsätta morgonträna.
Imorse blev det löpbandet för min del. Jag tog mig igenom 3 km för att sedan påbörja morgonstressen. På eftermiddagen var det dags för ett samlat möte på habiliteringen.
Igår var vi för lata för att gå ut och springa så vi tog löpband och crosstrainer istället. Innan det hade Ida och jag lagt klart vårt pussel samt promenerat till Ica. På kvällen testade jag att göra en vegansk kladdkaka med ”no egg” pulver istället för ägg. Den blev god i smaken men misslyckades totalt i konsistens och form (missade att ta bild på den). Till middag gjorde jag en egen tomatsås till vegme-köttbullarna, den blev jättegod. 
Idag sprang vi alla fyra igen och vi testade att springa på cykelbanorna runt omkring oss på asfalt igen, det var längesen. Vi får se hur våra knän och vader känns imorgon. Följ planen!
Idag var det bara Mikael och jag som sprang, de andra kunde inte. Det blev ett blygsamt varv på 1,5 km, men det är nog så tungt i det här väglaget. 
Idag sprang vi 3-kilometers spåret i Grimsta. Tyvärr orkade jag inte springa hela vägen, det är jättetungt att springa på isigt gropigt underlag. O spåret var verkligen bara is! Tur att vi har broddar.
Idag fick jag en fin bukett blommor av älskade Mikael:
Idag körde vi samma korta runda som igår, bävar för torsdag när vi ska höja ribban. 
Ikväll tog vi äntligen upp löpningen igen. Det blev bara ett kort litet varv på 1,5 km men det är bättre än inget alls. Viktigast är att vi sätter fart igen.
Igår inledde vi vecka 17. Det var kallt och ruggigt och blåste, men vi kämpade oss igenom 3,2 km nonstop, alltså lite mer än vi sprungit tidigare. Ikväll ska jag testa mina tjockaste löparbyxor och se om jag slipper frysa. Tyvärr har jag, efter 16 veckor, börjat känna att det känns tungt inför varje löppass, jag hoppas det går över.
© 2025 Jenny & Mikael
Tema av Anders Noren — Upp ↑
Senaste kommentarer